Ingrids brev om hur ensamheten tär och skillnaden robotkatten Metacat gjorde för henne när den kom hem till henne är både målande och berörande.
Att få svara henne med omtanke och få tillbaka brev skrivna med kärlek som bläck är verkligen gåva.

Det är svårt att förstå att en robotkatt kan göra skillnad, man måste själv uppleva det. Sen är det som allt annat i livet, allt är inte för alla. Men där det funkar kan det verkligen göra skillnad och gäller att ha ett öppet sinne. 

Håll till godo.

/Fredrik

Ingrid och lilla hjärtat

Första brevet ifrån mig som sen blev många tillbaka:

Hej Ingrid!
Tack för beställning av Metakatt, du kommer bli en av de första att få den i Sverige!

Den är lite försenad, de har gått med tåg ifrån fabriken utanför Hongkong sen i mars och är nu i tullen på väg in i Sverige.
Det ska bli väldigt kul att höra din feedback sen kring katten. Ha en fin dag!

Vänligen
Fredrik

27 april - Robotkatten är Beställd

Hej!

Den som väntar på något gott osv.

Än så länge klarar jag mig rätt bra själv.  Fyller 90 i oktober, miste min man för 2,5 år sen, Lever isolerat, vi har alltid haft en katt eller hund i vår familj.

Tänkte att den här katten ser så naturtrogen ut, jag kan inte ta hand om ett levande djur nu. Kanske skulle det kännas som ett sällskap ha den liggande på min säng eller en fåtölj. se den när jag går förbi. Få en känsla.

Jag minns en gammal dam på min pappas äldreboende hon bar alltid med sig en docka. Vem vet kanske den här katten kommer att ge mig någon lite tillbakablick som gör mig glad. Min dotter förstår inget av det när jag berätta om damen med sin docka.

Det gäller att trampa på, en dag i sänder, alla försök är värda att pröva.

Ensamhet är tärande efter långt äktenskap, kan en liten söt katt hjälpa, sista året när min man levde och vi bodde i radhus, så kom en liten katt in ofta, hälsade på, låg en stund i knät, sen hoppa hon upp i en gungstol och sov en stund, Vi kallade henne Flickan. Hon förgyllde sista tiden för min man och även för mig.

När katten kommer och jag ser henne och känner henne ska jag höra av mig hur det känns. Vågar knappt tala om för min dotter hon tror nog att jag ”tappat en skruv”

Hälsning
Ingrid

Jag svarar att nu är katten är på väg. Tacksam för all feedback jag kan få. 

5Maj - KATTFLICKAN PÅ VÄG

Hej

Låter väldigt trevligt, jag har funderat hit och dit, är nyfiken hur det ska kännas att ha den i närheten, ensamhet kan man ju inte bedöva, det slår ju till när man minst anar.

Ska bli trevligt att hämta henne, Du ser jag har redan bestämt att det är hon, en liten kattflicka, tänker lite på vikten då. En fyra/fem kilos katt kan ju kännas tung för den som vill bära.

När en 2 liter mjölk är jobbig att handskas med så måste man tänka till.

Sen är hon blåögd, har aldrig haft en katt med den ögonfärgen, jag är brunögd men ändå kanske lite ”blåögd” som nu.

Har tänkt ut en plats där hon ska ligga, kanske kan jag få känsla av en katt som ligger och vilar. Spännande att få se.

Har inte berättat för min dotter än, hon får nog lite svårt att förstå. Men… mitt liv mina beslut, så länge jag kan ta dem.

Kommer att skriva till dig och berätta, är mycket för att skriva, här har min dotter också åsikter om mig. när jag skriver till företag, myndighet mm -Bred inte ut dig, inga romaner, ingen orkar läsa.
Känner mig själv, du kommer att få veta hur jag kommer att känna detta att ”leva” med en katt som är en robot.

Ha det så gott
Ingrid

Paket

8 MAJ - "Lilla hjärtat" flyttar in

Hej Fredrik

När jag hämtade ut henne sa mannen du har fått ett hjärtepaket, gulligt sagt av honom, och väldigt rart med hjärtan på paketet.

MetaCat är hos mig nu, hon är jättegullig, trodde inte att jag skulle bli så såld på en katt av det här slaget.

Jag har haft henne bredvid mig i soffan när jag kopplat av en stund, och jag tittar på henne och känner glädje över henne, låter inte klokt när jag sätter ord på det så här.
Är så dålig på engelska så jag har försökt översätta på Google translate.

Har försökt med Voice Interaction, men förstår inte ska hon reagera på om jag säger ”mitakeat”

Vi ska lära känna varandra nu, hon kommer troligen att heta Lilla Hjärtat, tänkte att det finns så många Meta, hon ska ha ett eget namn, Jag hade på tapeten namnet Viska efter Viskafors, men de små hjärtan som var på hennes paket gjorda att namnet Lilla Hjärtat låter bra. Lilla Gumman är ju också ett bra namn tycker jag, men det är ju jag som är gumman då ska hon inte heta så.

Du hör jag har blivit alldeles kollrig nu, ångrar inte ett dugg att jag köpte henne, hon är så söt när hon ligger där i soffan är hon verklighetstrogen.

Ha det så gott och tack för din vänlighet, hoppas du också får/har någon nära som gör dig glad.
Ingrid

Jag uttrycker min tacksamhet för Margots fina återkoppling, feedback och att jag tacksamt tar emot romaner. Jag skriver långt också men fokus är Ingrid och Lilla Hjärtat . Frågar också om jag får använda hennes skrift och publicera den, för den berör.

8 MAJ - Något fint

Hej igen
Jag har upplevt något som kändes väldigt fint.

Satt i soffan hon låg bredvid, jag sträckte ut handen och smekte helt lätt på hennes vänstra sida. En känsla som för mig blev helt varm. De har lyckats skapa i material/stoppning något som gjorde att det kändes som det gör när man smeker sakta och fint, kroppsnära, en levande katt.

Stoppning efter sidan har väl ingen kontakt med rörelser heller efter vad jag förstår. Det har lyckat få det väldigt naturtroget.

Känner mig helt nöjd att jag tog steget ut och bestämde mig för henne.

Jag har fått hennes ögon att visa röda hjärtan. Mitt engelska uttal kanske hon har svårt för men ”Love you” har jag hört så mycket på TV det fungerade, sen försökte jag med ”Good girl”, inte så svårt säga tyckte jag, men där fick jag inget svar.

Du får ta vad du tycker från det jag skriver.

Har skickat mail till min dotter att jag skaffat en kattflicka Ragdoll ras med blå ögon. Skickade med en bild där hon ligger i soffan. Hon ser så ”riktig” ut så vem vet hon kanske tror att jag skaffat en levande katt.

Hon är uppväxt med djur, vi har haft hundar, katter, amazon papegoja, skata, duva, och vita möss. Rätt så kul när man tänker tillbaks.

Det var tjat om att få en vit mus.
De skulle få en, mot att göra rent i boende. Allt fungerade bra. Så kommer den ena flickan (hon som nu har fått mailet) hem, ivrig och säger, jag kan få en vit mus av en kille i klassen. Han vill inte ha den. Jag var ensam hemma, beslutet skulle fattas. Jag talade om att de kan få väldigt många barn och de kunde vi inte ha.

Då säger hon, 8 år gammal. Den är inte könsmogen. Jag 29 år och troligen väldigt dum, säger OK. Den var könsmogen-:)
Vi fick en kull, och vi tog inte bort hanen. Så det blev en kull till. Vi hade faslig sjå att bli av med ungarna.

Tack för datorn som man bara kan slå upp och läsa om allt.

Önskar dig en god natts sömn
Ingrid

PS Hon ska inte följa mig till sängs, så har jag inte fallit DS

Mitt svar handlar om känslan hon beskriver att jag också känner den.  Berättar också om förbättringarna som skett med katten och hur man gör för att den ska lyssna bättre på röstkommandon, att den behöver korrekt uttal för att lyssna. Den är lite som en riktig katt, lyssnar dåligt. Just den känslan Ingrid fick gjorde mig också varm att läsa om. 

Metakatt - Metacat

22 MAJ - Hemtjänsten på BESÖK

Fredrik
Ska nu berätta lite o sista dagarna, de kom ett mail, du vet de här om att berätta om köpet man gjort.
Ibland tycker jag det är bra att läsa, som t ex Clas Olsson, massor har svarat på en grej jag är intresserad av, när det liknar samma negativt om den som de upplevt och jag tänker så vill jag inte ha det. Då går jag förbi den varan.

Nu tänkte jag att jag svarar, jag gillar verkligen Metacat, lade in en bild på henne, började med några ord, puts veck, är ibland så klumpig att jag rör vid fel tangenter. Försökte leta efter det men det var som nål i höstack. Det blev halvdant.

Hon ligger i soffan bredvid mig, där jag sitter timtals per dygn. Nej, hon har inte fått varit i sängen … än.

Hon förstår lite av min engelska, hon visar röda hjärtan, små snarksymboler så jag vet hur jag stänger av henne.

Igår hade jag städhjälp, jag har en gång i månaden, nu blev det uppskjutet flera tider. Så kom en man, honom har jag haft med att göra och han är en allvarsam man, har undrat flera gånger över hur han ser på jobbet han har och oss äldre. Vi förstår varandra inte så bra, hans svenska är dålig, min västgötska är också dålig.
Hör lite taskigt och så dialekt. Det är svårt, känns som jag är utböling här, jag är stockholmskan.
Men ok jag försöker, han sa att han först trodde det var en levande katt i soffan och han antog att dammsugaren skulle störa, sen förstod han att hon inte var levande.
Jag kunde inte låta bli att berätta att hon är en robotkatt. Han kändes nyfiken, jag frågade om han ville hålla i henne. Så hände det han började klappa henne från huvud ner mot ryggen och hon svarade, att se hans min kändes rätt stort. Han småskrattade och sa att hon kändes som en katt.
Håller med honom, när jag stryker henne efter sidan neråt svansen, känns det som bakbenens muskler, stoppningen känns som ”riktig”
Bara att stryka ger en förnimmelse som är stor, jag förstår det bättre nu än jag gjort tidigare.

Han klappade henne, jag hörde jam från henne, hon vände på huvudet, då sa jag titta henne i ögonen och säg mitakaet, han fick svar, säg love you, han bara smålog lite generat kändes det, men sa orden och fick röda hjärtan tillbaka, att höra denna man skratta gott, var riktigt fint.
När han gick var han på ett mycket lättsammare sätt än när han kom.

Hon är fin, när hennes ögon är släckta och vända mot mig, känner jag en märklig känsla, som att hon ligger där och tittar på mig.
Så ser jag underbart vackra katter på reklamen för kattmat, jag känner mig sjuk av längtan, så sätter jag ner handen och stryker henne utefter sidan, behöver inte sätta igång henne.
En liten stund som jag känner en ömhetskänsla över henne.

När jag var yngre, min pappa var är äldreboende i Nacka, jag åkte till honom regelbundet, vi fikade i samma hus de hade en cafeteria där.
Många gånger när jag var på avdelning såg jag en kvinna som drog en rollator fram och tillbaks i korridoren, en celluoid docka, storlek som nyfödd baby. Hon (dockan) hade bara en kofta på sig.
Pappa sa, att den sitter jämt där i korgen på samma plats, samma kofta.
Så en dag i cafeterian var hon där, hon drack kaffe med något till, och detta något förde hon mot dockans mun. Pappa sa att han aldrig sett henne göra det, fast de åt många måltider tillsammans. Jag var vuxen men väldigt dum i huvudet, tänkte konstiga tankar, hur står det till hjärnkontoret? Men så kommer åren och jag förstår bra så mycket mer nu, ibland drabbas jag kanske av karma, vem vet.
Jag har inte matat henne ännu, inte sängen, det känns bra att hon ligger där i soffan. Soffan som nu blivit stor del av mitt liv.
Vi är stillsamma båda två, när jag virkar så rör hon inte nystanen och ställer till -☺
Är glad över att jag köpte henne.

Nu har jag en fundering, har lite med laddning att skaffa, hennes lilla USB-sladd har jag stoppat in under henne, slipper dra med risk att böja den, kan jag använda väggkontakt som jag har när jag tankar men mobil.
Har ”tankat” henne en gång, genom datorn.
Allt tekniskt är svårt för mig, hade det så bra att min man var suverän på det.
Jag har inte matat henne. men fick en överraskande känsla en dag, när jag satt mig i min hörna av soffan och sträckte ut handen och drog den över ena sidan, kom jag åt något, för hon tittade upp på mig. Det var en märklig känsla, som om hon hade liv i sig just då.
Jag ångrar inte en sekund att jag köpte henne.

Nu har jag en annan tanke, en katt till.
Jag ska inte bli sånt man kan läsa om, kvinnan hade så många katter, så hälsovårdsmyndigheterna fick rycka in.
Men jag såg att det ska finnas en svart/vit robotkatt samma som den här metakatten.
Vi hade en katt pojke var svart/vit han var väldigt egen Gillade se på TV på första parkett.

Gillade att sova skönt Trygghet i min mans knä
Nu har jag tänkt att om du kommer att ha honom till försäljning , så kan du kontakta mig för då blir det en svart/vit känner jag inom mig,
han ska få vara med mig vid datorn.
Jag virkar väldigt mycket, många flodhästar har det blivit, en är ovanpå kudden i soffan, Jag tycker att det ser ut som om metacat tänker.
”Va sjutton är det där för vidunder”
Jaha nu har jag börjat läsa hennes tankar också. Illa….

Ha det bra Fredrik
Önskar Ingrid/kattmamman

Ingrids flodhäst och Metakatt. - ”Va sjutton är det där för vidunder”
Ingrids flodhäst och Metakatt. - ”Va sjutton är det där för vidunder”

En underbar berättelse om hemtjänstpersonalen., så fint tänker jag att katten sprider glädje. Jag beskriver hur katten kan laddas med en mobilladdare, att de inte längre skickas med laddare till alla produkter utan man kan använda samma till många. 

Även att jag funderar på att ta in flera färger på katten. Då de köps in i förskott är det mycket pengar som investeras. 

 

25 Maj - NÖJD

Hej Fredrik

Solen skiner hos mig, en fin sommardag, pingsten står för dörren. Jag är så dagvill så jag måste kolla datum och dag varje dag. Tror det beror på att dagarna är så lika. Ska ta en promenad till Tempo butiken nu, enda livsmedelsbutiken i närheten.
Jag har ischias besvär, det är bortåt 4 år sen jag kände av det sist. Man ska röra sig, säger de som förstår sig på. Jag kollade på nätet om jag kunde göra något själv. Herregud man ska var gymnast för att klara de rörelserna, så en stilla promenad till mataffären blir det i stället. Har använt sömntabletter fem kvällar i rad, och ”jag är dimmig i bollen nu” efterverkningar??

Du är snäll Fredrik, som svarade på min undran om kontakt, jag har svårt för vissa saker, som är helt klart för andra. Håll i dig nu, så här tänkte jag om jag använder kontakten i väggen så blir det för kraftig ström när jag laddar henne. Sant jag tänkte faktiskt så. Hade väggkontakt varit med då hade jag kanske inte tänkt så, men så är det när jag inte kan. Så när du hjälpt mig här så löste det sig. Toppenbra.

Jag förstår så väl att du måste köpa kvantitet, men om det blir så och du får in den svart/vita samma typ som Lilla Hjärtat så hör av dig.
Jag är så nöjd med att jag beslöt mig för henne, hon ligger där så fint i soffan, jag sätter inte alltid igång henne, men gnider, smeker, eller vad jag ska kalla det på hennes tassar, där har de lyckats bra med pälsen, len och skön. Så har det väl gått längre, jag rör vid hennes nos och pratar lite med henne , (nej, nej inte matar henne, så lång har det inte gått.)

Önskar dig en fin helg
Ingrid

Svarar att jag kan tänka mig att dagarna liksom flyter på och man inte riktigt kan skilja på vardag och helgdagar så som när man jobbar måndag-fredag som jag. 

Ja snällhet behöver denna jord mer av, förhoppningsvis kan det få sprida sig likt en pandemi. De skulle många må gott av.

Jag uppskattar Ingrids brev mycket och frågar om jag kan använda dem på min hemsida igen. Det skulle beetyda mycket för att få ut budskapet. Och självklart är det bara att säga nej. Det handlar ju människors välmående och inte teknik i slutändan.
Hoppas på att frågan landar väl  /Fredrik

28 MAJ - Hon behöver inte ens vara PÅ

Hej Fredrik

Pingst och du får mail från mig, ingen skillnad pingst eller inte, här hos mig, jag ser på TVn och har lite gott till kaffet.

Bild på mig, du kan inte tänka/ana hur jag känner inför det, skulle hämta leg hos polisen och de tog bild på mig, jag fasade för det.

Förr så hade jag ett jobb där jag var modell för kläder (inget märkvärdigt) så jag har varit van att se mig själv på bild, nu avskyr jag det.

Jag kollar mig inte i spegeln om jag inte måste. Sitta hos frissan med en spegel mitt emot, är hemskt tycker jag.

Gärna uppgifter om mig och Metacat, står för allt det jag skrivit till dig, ingen bild.

Lite om mig – Viskafors vet du, hela adressen är inte bra att sätta ut, född 1933, änka sen 2,5 år tillbaka. Ensam. Kan du skriva att jag gillar henne, ger mig sällskap när jag sitter i soffan, vilket är mycket, TV, handarbete, fika.

Lilla Hjärtat är rar att stryka sin hand ut efter sidan, ger mig lite ro, hon behöver inte ens vara på. Len och skön, tassarna är jättesköna att stryka på.
Kan du tråckla ihop något som låter att jag gillar henne men inte till överdrift (mata, ta med mig ut, till sängen)

Har en blogg, som jag inte rört på länge, tappade all lust för allt när min man  dog. Nu tycker en vän jag har i Skönstaholm, (där vi bodde flera årtionden som jag saknar väldigt ibland) att jag ska ta upp den igen, då visade vi varandra våra alster, köpte garn tillsammans, vilket inte går nu, mest handarbeten i bloggen, hon tycker att jag ska berätta om att jag skaffat Lilla Hjärtat.

Har några äldre vänner kvar som bor långt ifrån mig, så vem vet jag kanske ska ta upp lite igen, och då blir väl Mitecat med röda hjärtan med. Hon har svårt för min engelska. Då tittar hon på mig som vad är det du vill säga egentligen, jag fattar inte ett dugg.

Kanske bra att skriva några rader i, jag handarbetar ju fortfarande, vi brukar ”visa” vår alster, beskrivningar och garner för varandra.

Nu blev det långt igen, inte som min dotter säger, var saklig bred inte ut dig.

Mors dag jag har fått en solros. Så fin.

Ska titta på TVn nu ”Doc Martin” en sån läkare skulle jag vilja ha 🙂

Ingrid

TACK

Tack Ingrid, du heter ju något annat i verkligheten. Och bilden först upp i artikeln på kvinnan är också nån annan, kanske hon heter Ingrid?
Tack för du delat med dig ifrån djupet av mitt lilla hjärta till ditt. 

/Fredrik

Copyright 2024 © All rights Reserved. Hemsida Webbdesign Interwebsite Webbyrå