Forskning kring robotdjur i äldreomsorgen

SBU:s svar

SBU har publicerat en kommentar om robotdjurs betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre med demenssjukdom i särskilt boende, byggd på en internationell systematisk översikt av 19 studier (varav 15 om robotsälen Paro samt studier om Aibo, CuDDler, NeCoRo och JustoCat). Slutsatsen: robotdjur kan vara positivt för hälsa och välbefinnande, men alla har inte en positiv upplevelse av dem.

Sofia Thunbergs avhandling (2024)

I avhandlingen "Sällskapsrobotar för äldre: analys av införanden på omsorgsboenden" studerar Sofia Thunberg, Linköpings universitet, hur sällskapsrobotar tas emot av kommunala beslutsfattare, vårdpersonal och äldre genom nio studier med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Slutsatsen är att sällskapsrobotar verkar vara här för att stanna och kan bidra till högre livskvalitet för vissa äldre — men att en strukturerad, individanpassad implementering är avgörande.

Fler svenska forskningskällor

• Marcus Persson, David Redmalm & Clara Iversen har publicerat flera studier om robotkatter i demensvården, bland annat "Robotkatter och vita lögner i demensvården" (Äldre i Centrum) och artiklar i internationella tidskrifter.
• Katarina Jakobsson, Karolinska Institutet (2023): "Implementering av robotdjur på särskilt boende för personer med kognitiv/demenssjukdom."
• Sveriges Radio: "Robothusdjur flyttar in på Gotlands äldreboenden — sociologen positiv."
• TV4: "Robotkatter kan hjälpa dementa på boenden", med filmat reportage från leveranser till Örkelljunga.

Källor: SBU:s kommentar (sbu.se), Sofia Thunbergs avhandling, Linköpings universitet, samt refererade forskningsartiklar ovan.